Grundtanken med månadsprojekten var att få gjort sådant som jag tänkt göra men som av någon anledning blivit liggande.
Jag är en projektmänniska; jag har gott om idéer som jag vill sätta i verket, och det är inte ovanligt att jag har flera saker på gång här hemma. Samtidigt är det ibland idérikedomen som hindrar mig att fullfölja projekten. Idéerna krockar med varandra och tiden räcker inte till.
Typiskt mig är att jag tycker väldigt mycket om känslan av att vara färdig med något som man föresatt sig. Som liten sa jag ofta ”jag ska bara…” och det gör jag fortfarande. Skillnaden är att idag handlar det nio gånger av tio om att jag vill fullfölja något.
Årets månadsprojekt har varit både framgångar och bakslag. Halvvägs in i året insåg jag att jag oftast var för ambitiös i mina val. Det är en mastig uppgift att gå igenom samtliga digitalfoton när jag köpte kameran 2008 och tidvis fotograferar flitigt.
Lite mindre omfattande projekt = större chans till framgång. Det är bättre att bryta ner något stort i mindre delmål och faktiskt bli klar med dem än att påbörja, inse att jag tagit mig vatten över huvudet och sitta där men känslan av misslyckande.
Flera projekt blev jag faktiskt klar med, som till exempel etnologin i januari, jultavlan i november och smällkaramellerna + uppsydda julgardiner i december.
Samtidigt stod det mellan jul och nyår klart för mig att halvfärdiga projekt inte enbart beror på bristande motivation eller svårigheter att få tummen ur. De beror lika mycket på att energin inte räcker till en vanlig arbetsvecka. Är jag ledig några dagar och varvar ner så dyker lusten att projekta upp, steg för steg, och rätt som det är kommer det nya idéer.
